måndag 17 januari 2011

Det tjänar inget till att dröja kvar mer…

…Vid det som hänt igår. Ja, det är vad det är och kommer nog inte bli mer än förväntningar och drömmar. Som en början på det nya året har varenda jävel kommit in i någon typ av relationshybris där man söker efter nya upplevelser och en relativt uppenbar självutveckling. Den sura odören av missuppfattningar och självständighet dyker upp lite här och var; Lögner och osäkerhet framstår i regel som en del av vardagen.

Själv så har jag släppt lite på allt, planerar för framtiden men vet inte själv vad jag egentligen vill. Först och främst siktar jag mot att få bukt med min hälsa, börja gymma och sluta med nikotinet, alkoholen och de nedstämda tankarna. Försöker vara så social som möjligt i skolan, knyta kontakter och lära känna nya personligheter. Änsålänge flyter det på bra tycker jag.

Det måste vara något med den här vintern som talar för förändring till det bättre. Någonting som jag har problem med att sätta fingret på. Men för en gångs skull så känner jag att jag inte helt har stagnerat i en vardag som blivit alltför möglig, fast till viss del önskar jag att den hade utspelat sig på ett annat sätt. Nu stundar det för hopp.

Sommaren är efterlängtad; Åh så önskad. Jag vill ha festival och solstrålar i ögonen, underbara dagar med vackra människor och gryningar som bevittnas med melerade ögon. Att vakna levande bland gråtoner är inte min grej, därför skall jag färga dem som regnbågar.

onsdag 5 januari 2011

A wallpaper for lost souls.

You want me to act like
we never kissed.
You want to forget.
Pretend like we never met and I’ve tried. Believe me I’ve tried.
But I haven’t yet.

You walk by and I fall to pieces.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...