Jag förstår inte varför det har blivit som det har blivit, jag vet bara att jag ångrar mig. Och det borde jag. Mitt i kaoset som rör sig i huvudet just nu så har jag kommit till insikt med några saker. Jag ska ge upp alkohol i den mängd som jag idag brukar, inget bra kommer av rusen. När jag vaknade blev jag rädd, en av de värsta minnesluckorna som jag har råkat ut för. Var tvungen att kolla upp konversationsloggar och FB för att få ett hum om vad fan som hade hänt igår.
Kanske borde snacka med min mentor om problemet… Jag hade skrivit en del dumma saker till någon som jag verkligen inte ska skriva det till, och helt ärligt så fattar jag inte varförvarförvarför jag jämt ska försöka förstöra något som kan bli fint. Aaargh… Slå mig! Men jag tänker stå kvar och ta smällarna, jag tänker inte förlora, jag tänker vinna eller försvinna. Finns saker som betyder mer än allt, saker som jag skulle ge upp vadsomhelst för att få behålla. Förlåt för min efterblivna idioti, jag ska gottgöra det.
Dagens uppvaknande har fått mig att faktiskt inse hur bräckligt något som vänskap egentligen är, på ett kick kan det vara förevigt trasigt. Men jag hoppas på framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.